Fönstret i fonden släpper in en bred dagsljusvägg, men det är det skarpa sidoljuset från höger som modellerar rummet. Skuggorna det kastar över golvet ger inredningen en riktning och avslöjar ytornas djup. Utan detta riktade ljus hade de beiga och bruna tonerna flutit ihop till en platt massa.
En strikt arkitektur med rätvinkliga hörn och raka fönsterpartier mjukas effektivt upp genom en uttalad formkontrast på golvet. I det här rummet bryter den runda mattan upp golvets rektangulära grid. Dess mönster i relief fångar ljuset och skapar små skuggspel som ger ytan struktur, vilket hindrar den blanka ekparketten från att dominera.
Framför det upplysta fönstret smälter den ljusa soffan nästan in i bakgrunden, liksom fåtöljens lurviga ull. Det som hindrar sittgruppen från att försvinna i den varma, ljusa paletten är det asymmetriska soffbordet. Träets mörka ton och bordets organiska silhuett skapar en mörk mittpunkt som ger ögat en plats att landa på.
Rummets luftighet bevaras genom att väggarna i förgrunden lämnas helt fria. Istället för att trycka ut möblerna mot kanterna är de samlade i en ö i mitten. Som visuell motvikt till den täta sittgruppen fungerar det stora trädet till höger; dess bladverk kastar ett grenigt skuggmönster som draperar golvet och fyller ut tomrummet mot fönstret utan att stjäla någon faktisk golvyta.
Kategorier: fåtöljer, soffor, soffbord, golvlampor, mattor