Det starka sidoljuset från fönstret skär genom rummet och gör skuggorna till en bärande del av inredningen. För att möta den ljusa rymden krävs mörka ytor som vägrar blekna bort mot den vita väggen. Öppningen mot det angränsande rummet låter grönskan fungera som en levande fond som ger arbetsplatsen ett djup den annars hade saknat.
Ett mörkt träslag mot ett mellanljust golv kräver en avvikande valör för att möblerna inte ska sjunka ihop till en tung massa. Här bryter den rutiga mattan av golvets riktning och skapar en ljusare scen som lyfter fram formen på skrivbordet. Konturen blir skarp i stället för utsmetad.
Ljuset från fönstret kastar skarpa diagonala skuggor över golvet. Den smala golvlampan fungerar som en vertikal spärr som stannar ögats rörelse mot fönstret och leder blicken tillbaka mot bordet. Dess svarta stativ talar med kontorsstolens underrede och stramar upp träets rundade linjer.
Arbetsplatser domineras ofta av hårda vinklar och plana ytor. Den slarvigt hängda pläden över stolskarmen och flätkorgen på golvet bryter av den geometriska strängheten. Tillsammans med den breda, oregelbundna färgfläcken i den gula målningen säkerställer de att rumsbilden väger över mot det taktila framför den släta, ljusa väggen.
Kategorier: väggkonst, prydnadsföremål, skrivbordsstolar, skrivbord, golvlampor, mattor