Detta vardagsrum bygger sin tyngd på att låta djupa brända toner möta en stram, ljus bas utan att ytorna flyter ihop. Den breda väggpelaren bryter av den bakre väggen asymmetriskt och skapar en naturlig nisch för inredningen. Genom att dra in tyngre volymer mot golvet frigörs rymden ovanför fönstren, vilket låter rummet behålla sin rymd trots den mättade färgskalan.
Det som räddar en mörk möbel på ett mörkt golv är sällan en annan kulör utan en annan valör — en kontrasterande ljusare yta emellan. Här ligger den grova jutemattan som en avskiljare över parketten. Den fångar upp väggarnas nyans och skapar en bas där den bruna sittpuffen får skarpa konturer istället för att smälta samman med fiskbensmönstret under den.
Längs fönstret och den inre väggen står de stoppade bänkarna lågt placerade. Deras ljusa tyg drar ner takets och fönsterfodrens vita finish till golvnivå. Genom att arbeta med rygglösa pjäser lämnas väggytan fri, vilket låter tavelramen och den storbladiga växten ta över höjden utan att den nedre halvan av rummet stängs till.
I hörnet intill pelaren står den flätade golvlampan tänd. Dess varma sken kastar ett tätt mönster av skuggor mot den släta, beigea väggytan. Detta ljusspel bygger ett djup i rumsdelen längst bort från fönstren och etablerar en visuell motvikt till det kalla, jämna dagsljuset som faller in från glaspartierna till vänster.
Kategorier: benches, ottomans, side tables, golvlampor, mattor