Ljuset från det stora välvda fönstret skär diagonalt över golvet och tvingar fram en skarp gräns mellan fönsterväggens vita puts och rummets inre. Gardinerna från golv till tak mjukar upp ljuset innan det träffar parketten, men det är kulörvalen mot den bakre väggen som bär rummets tyngd. Genom att ställa en dämpad grön yta mot en bränd röd tvingas färgskalan att stanna upp innan den flyter ut.
Det som separerar en stor, varm yta från andra varma ytor är sällan en ljusare nyans, utan en komplementfärg. Här fungerar den olivgröna bokhyllan som ett nödvändigt avbrott mot den rödbruna väggen. De färgade facken tvingar ögat att ställa om, och hindrar terrakottakolören från att ta över väggytan helt.
Mitt i det direkta solljuset står den veckade fåtöljen. Placeringen vänd snett mot fönstret gör att skuggorna faller djupt i lädrets horisontella sömmar, vilket ritar upp möbelns struktur. Genom att volymen vilar direkt på golvet drar fåtöljen ner rummets tyngdpunkt och lämnar ytan ovanför den öppen.
Under sittgruppen skär den ljusa mattan av det vidsträckta trägolvet. Hade möblerna stått direkt på fiskbensparketten hade de bruna ytorna flutit samman med eken. Mattan fångar i stället upp ljuset och lägger en fristående botten där fåtöljens och fotpallens mörka silhuetter tillåts framträda skarpt.
Kategorier: lounge chairs, ottomans, bokhyllor, side tables, pendant lamps, mattor