Terrakottafärgad vägg och storskaliga möbler – så förankras ett öppet vardagsrum

Ett rum med fönster åt två håll löser upp sina egna väggar och kräver en inredning som samlar ihop golvytan. Här sätter den målade bakre väggen ett visuellt stopp för rymden, vilket får rummet att upplevas som riktat trots det flödande sidoljuset. Genom att ställa massiva möbler mot tunna strukturer skapas tyngd i mitten utan att blockera ljusets väg.

Det som hindrar fristående möbler från att sväva iväg över en vidsträckt golvyta är en tydlig visuell bas. I detta vardagsrum fungerar den mönstrade mattan som ett golv ovanpå golvet, vilket drar en skarp gräns runt sittgruppen och får pjäserna att relatera till varandra. Dess dovt gröna och mörkblå bårder ramar in möblerna och skär av dem från den enhetliga parketten.

Ovanför soffbordet spänner golvlampan sin breda skärm. När takhöjden är väl tilltagen räcker det sällan med låga ryggstöd; lampans svepande båge sänker taket visuellt och fyller tomrummet ovanför bordet. Dess genombrutna trådstruktur gör samtidigt att ljuset från fönstren kan passera utan att kasta tunga skuggor över rummet.

Mot mattans räta vinklar ställs den randiga fåtöljen med sina runda, överdrivna former. Ränderna bryter upp stolens massiva form, och genom att placera en rygglös dagbädd mitt emot behålls en obruten siktlinje rakt igenom sittgruppen, från förgrunden hela vägen bak till tavlorna på väggen.

Borta vid de högra fönstren agerar det stora fiolfikonträdet rumsavdelare. Dess mörka bladverk stoppar ögats rörelse ut mot glaset och leder uppmärksamheten tillbaka mot vardagsrummets mitt, samtidigt som det bryter av mot de orangea gardinernas strama veck.