Rummets strama karaktär bygger på den fasta inredningens spegling, där väggfält och snickerier tvingar fram en central axel. Ovanpå det mörka, obrutna brädgolvet skapar den ljusa textilen en avgränsad ö som drar in möblemanget mot mitten. Mötet mellan sval sten och värmen från de riktade ljuskällorna fyller därefter golvytan med kontrasterande temperaturer.
En solid volym med hög tyngd behöver en stark ljushetskontrast mot underlaget för att dess form ska framträda. Här fungerar den grönmönstrade ullmattan som detta isolerande skikt mellan det mörka trägolvet och möblemanget. Den ljusa ytan tvingar upp marmorbordet och låter de raka stenskivorna skära skarpt mot underlaget, istället för att socklarna tillåts smälta in i de bruna plankorna.
Den bakre väggen är helt och hållet uppbyggd kring en absolut mittlinje. Två likadana bokhyllor ramar in den stora tavlan och förankrar rummets djup i en speglad uppställning. Det är denna statiska fond som gör det möjligt att placera den voluminösa fåtöljen och sidobordet ur centrum; rummets arkitektur är stark nog att hålla den asymmetriska möbleringen på plats utan att balansen tippar.
Ljuset delar upp rummet genom två motsatta temperaturer. Fönstren till vänster släpper in ett blått, svalt skymningsljus som stryker över väggpanelerna och golvets yttre kant. Innanför denna zon kastar den tända bordslampan en tät, varmgul ljuskägla över fåtöljens rygg, vilket trycker tillbaka det kalla ljuset och stänger in sittgruppen i en snävare radie.
Kategorier: väggkonst, fåtöljer, bokhyllor, soffbord, side tables, bordslampor, mattor