Ett rum där både stora möbler och tunga textilier delar samma dova kulör kräver skarpa avbrott för att inte sluta sig. Den dolda takbelysningen kastar ett varmt släpljus över de vita väggfälten och hindrar dagsljuset från att kyla ner rummets bakre hörn. Genom att placera möblerna i en tät ö mitt på fiskbensparketten tillåts golvets varma trämönster rama in hela sittgruppen.
En stor, ton-i-ton-färgad yta behöver definierade gränser för att inte flyta ut i rummet. Här binder den gröna mattan ihop soffan och gardinerna till en sluten rektangel över parketten. Rummets valör hålls medvetet mörk i mitten, vilket gör att det massiva blocket av färg kontrasterar skarpt mot de vita, belysta väggpanelerna.
De färgstarka tavlorna på väggarna styr ögat uppåt och bort från den tunga sittgruppen. Deras fält i blått, gult och rött skär rakt igenom den annars strikta gröna och beigea paletten. Om konstverken togs bort hade de kvadratiska väggfälten och de symmetriskt hängda gardinerna låst in rummet i ett stelt rutnät.
Mot den mörka textilbasen skapar soffbordet och den stoppade fåtöljen ett nödvändigt avbrott. Deras ljusa, beigea ytor fångar upp dagsljuset från fönstren och separerar möblerna från trådarna i den lika mörka mattan under dem. Fåtöljens böjda rygg och bordets förskjutna plan bryter dessutom linjerna från soffans raka kuddar och de strama fönsterfodren.
Kategorier: fåtöljer, soffor, sideboards, soffbord, golvlampor, mattor