Träpanel och färgstark tavelvägg i hemmakontoret — så bryts den bruna basen

Det varma sidoljuset från fönstret skapar långa skuggor som fysiskt separerar möblerna från det ljusa trägolvet. När väggar och golv delar samma material krävs tydliga färgblock för att rummet inte ska upplevas som en sluten låda. Här är det mönster och växter som drar blicken till sig och förhindrar att inredningen sjunker in i de släta ytorna.

En mörkare valör i förgrunden förankrar ett ljust rum och ger avstånden proportion. Här gör den stora golvväxten exakt detta arbete. Utan dess mörkgröna bladverk hade det sandfärgade golvet och schäslongsoffan flutit ihop till en obrutet beige landmassa.

Väggen bakom sittgruppen är klädd i trä, vilket gör ytan strukturerad men färgmässigt passiv. För att balansera tyngden från den mörka boknischen bredvid fönstret används tätt hängda motiv i starka primärfärger. Den rödgula illustrationen i centrum stjäl uppmärksamheten från träpanelen och pressar visuellt bak väggen.

Golvet under arbetsplatsen bryts av med en rund, vävd matta. Formen skapar en ö i rummet som ritar upp kontorets gräns mot vardagsrummet, trots att de står på samma yta. Det är mattans rundning som tillåter skrivbordsstolen att existera tätt intill soffans rygg utan att möbleringen känns som en kollision.