Rummet delas i två funktionella zoner enbart genom golvets materialmöten, utan att några skrymmande möbler ställs som barriärer över ytan. Genom att arbetsplatsen vänds mot den slutna väggen kan den låga sittgruppen istället placeras friare och ta del av ljuset från fönstret till höger. Mot den dämpade färgskalan fungerar väggkonsten som de enda brytande färgfälten, vilket drar blicken uppåt och skapar en horisontell siktlinje tvärs över rummet.
skrivbordsstolen klädd i ljusbrunt läder bärs upp av en svartlackerad metallram. Samma svärta återkommer i arbetsbordets underrede och tavelklämmorna på väggen. Tunna, mörka linjer skapar nödvändig ljushetskontrast i en i övrigt monokrom miljö utan att tillföra visuell tyngd, vilket förankrar trämöblerna mot det ljusa golvet.
Över skrivbordet hänger den grafiska affischen med sitt ultramarina vågmönster. Tillsammans med det inramade motivet ovanför sittgruppen introducerar väggytorna rummets starkaste kulörer. Eftersom väggfärgen och ekgolvet ligger nära varandra i nyans, tillåts de mättade färgerna i konsten ta all uppmärksamhet utan att väggarna upplevs röriga.
Till höger bryter den tjocka, flätade mattan av mot det släta trägolvet och markerar sittgruppens utsträckning. Mattans grova struktur bildar en taktil botten för den breda fåtöljen. Att fåtöljens korta ben är i blank metall istället för matt trä gör att ytan reflekterar ljuset från fönstret och därmed lyfter den beigea textilen från den skuggiga mattan.
Kategorier: tavelramar, väggkonst, fåtöljer, skrivbordsstolar