Ett smalt rum dominerat av vitmålad tapet och vitt sanitetsporslin antar snabbt en rent klinisk karaktär. Genom att samla jordiga toner och grövre ytor längs med golvet skapas en visuell botten som håller rymden på plats. Den lilla tända ljuslyktan på elementet tillför dessutom en varm, låg ljuskälla som mildrar de hårda skuggorna från den vita takbelysningen.
Golvet bär rummets färgskala. Mot plastmattan står den flätade korgen och den textila badrumsmattan ton i ton. När fristående objekt delar valör med underlaget läser ögat dem som en del av golvytan snarare än som lösa hinder, vilket dämpar intrycket av trängsel på liten yta.
Ovanför toaletten bryter den inramade affischen de vita väggarnas stramhet. Dess motiv hämtar upp korgens bruna toner, medan den ljusa träramen bildar en övergång mellan golvets dämpade värme och väggens kyla. Hade ramen varit helsvart hade den skapat ett skarpt snitt mot tapeten och riskerat att pressa takhöjden nedåt.
Det som slutligen förankrar rummet är den randiga necessären som hängts upp på kroklisten. Dess mörka massa på vänster sida parerar de svarta fälten i tavlans motiv till höger. Togs necessären ner skulle den vänstra väggen lämnas helt blank ovanför handfatet, och hela rummets visuella tyngdpunkt hade tippat osymmetriskt mot toalettstolen.
Kategorier: väggkonst, food containers, dörrmattor