Ett ljust rum byggt helt i varma toner kräver tydliga gränser för att inte flyta ut i konturlöshet. Här sätter de djupt mörka trädetaljerna och textilernas svarta mönster stopp för den annars flytande färgskalan. Genom att hålla all möblering nära det fiskbensmönstrade golvet tillåts ljuset från fönstren slå fritt genom rummets hela bredd.
Det som förankrar en ljus yta över en lika ljus matta är en mörkare bas som stannar upp blicken. Här är det det runda soffbordet som gör det arbetet: det mörka kryssunderredet skär skarpt mot det vävda underlaget och hindrar sittgruppen från att visuellt sväva iväg.
I rummets vänstra del bryter fåtöljen upp det skarpa dagsljuset från fönstren. Det glesa flätverket i sitsen släpper igenom skuggorna över golvet, medan ryggens svarta diamantmönster tillför den enda skarpa valörkontrasten i en yta som annars domineras av dämpade naturmaterial.
Längs den motsatta väggen fångar en roströd pläd upp det lilla värmetillskottet från ekgolvet. Den draperade textilen skapar ett veckat avbrott över den låga hörnsoffan och ger pjäsen den tyngd som krävs för att möta rummets mörka bord, utan att addera fler räta vinklar i kompositionen.
Kategorier: soffbord, väggkonst, fåtöljer, soffor, plafonder, mattor