Taket och den bakre väggen delar exakt samma sandfärgade, strukturerade yta, vilket suddar ut skarven mellan tak och vägg. När färgskalan stannar i ett enda varmt register är det putsen och träets ojämnheter som hindrar ytorna från att flyta ihop. En massiv terrakottakruka vid fönstret tillför rummets enda tydliga avvikelse i färg och markerar var ljuset börjar.
Ett rum byggt enbart på ljusa naturtoner kräver avvikelser i valör för att möblerna inte ska försvinna in i golv och mattor. Kring matbordet bryter matstolarnas mörkare stommar den sandfärgade sviten. Deras kurviga ryggbrickor tecknar skarpa silhuetter mot den ljusa putsväggen och förankrar sittgruppen på den i övrigt kamouflerande mattan.
Det låga solljuset från fönsterpartiet agerar som en egen fysisk form. Den vikbara skärmen i trä filtrerar in ljuset och kastar långa, horisontella skuggor över den bakre väggen. Skuggspelet skär rakt över den tomma ytan och ger belysningen en riktning som drar ögat mot bordets ljusa dukning.
Längs rummets högra sida sker ett direkt möte mellan två snarlika träytor. Sideboardet står placerat tätt mot en slät träpanel i samma varma ton. Eftersom kulörerna ligger så nära varandra är det möbelns vertikala reliefer, och inte dess färg, som får den att kliva ut från väggen bakom.
Kategorier: matstolar, sideboards, matbord, golvlampor