Djupt blå soffa och roströda gardiner — så separeras färgblocken i vardagsrummet

Ett vardagsrum byggt kring mörkblått och mättat rött riskerar att upplevas trångt om inredningen täcker för stor del av markytan. Den ljusa, strukturerade mattan fungerar här som en avskärmare som hindrar de mörka möbelbenen från att smälta samman med trägolvets plankor. Samtidigt står en ljus pastellmöbel placerad närmast fönstret, där den bromsar dagsljuset innan det slukas av de tunga, mörka tygerna i mitten av rummet.

En massiv färgvolym kräver transparenta ytor framför sig för att inte helt ta över rummets fria ytor. Framför den tunga soffan utför soffbordet med glasskiva detta, då rutan låter mattans ljusa strukturer fortsätta obrutet och förhindrar att sittgruppen landar som en ogenomtränglig klump.

De djupt blå och mättat roströda ytorna i rummet utgör tydliga komplementfärger som är svåra att titta förbi. I det vänstra hörnet bryter dock den ljusblå fåtöljen in med en sval, helt egen kulör, vilket styr bort blicken från färgmötet i soffan och låter rummet vända sig ut mot det ljusa fönstret istället.

Rummets brända toner stannar inte vid textilierna på golvet utan flyttas uppåt längs den högra väggen. Små, lösa föremål som pumporna och vasen med rostbruna löv på förvaringsskåpet plockar med sig den röda färgen till ögonhöjd, och skär samtidigt av den breda rottingmöbelns skarpa hörn.