Det skarpa ljuset från vänster kastar långa skuggor över golvet, men de vertikala träpanelerna bromsar ljusets riktning och skapar djup mot den släta väggen. Mot denna strama inramning tillåts grafiska inslag ta plats utan att rummet förlorar sin tyngd. Det är inte möblernas volym som styr balansen, utan hur golvets färger får ett direkt svar högre upp.
En isolerad färg blir lätt svävande, men upprepas kulören på en ny nivå längs rummets siktlinje bildas i stället en sammanhängande struktur. I det här vardagsrummet gör den dämpade rosa soffan just detta tillsammans med den inramade affischen. Tavlan lånar möbelns pastellton och introducerar samtidigt mattans blå nyanser i ögonhöjd, vilket gör att soffan slipper bära rummets färgavvikelse på egen hand.
Golvet domineras av den mönstrade mattan vars stora, geometriska fält drar blicken neråt. För att inte störa detta mönster står möblerna ovanpå den på tunna underreden. Stolens svarta metallpinnar och sidobordets smala stålbåge låter mattans skarpa diagonaler löpa obrutna under sittgruppen, vilket bevarar golvytans rymd.
Längst ner till höger, i hörnet där träpanelen slutar, bryts den annars städade strukturen. En trave böcker och magasin har placerats direkt på det mörka plangolvet. Den låga stapeln ger fysisk tyngd åt rummets utkant, fångar upp svärtan från stolens ben och hindrar den obemöblerade golvytan från att tippa uppåt i den ljusa inramningen.
Kategorier: tavelramar, lounge chairs, side tables, mattor