Genom att låta väggkulören fortsätta obrutet över den platsbyggda garderoben förvandlas en massiv möbel till en del av arkitekturen. Det varma, aprikosa registret fångar upp och mjukar ner det kalla dagsljuset från fönstret innan det når rummets inre. Endast den vita dörren och fönsterfodret tillåts bryta färgskalan, vilket ger ögat en nödvändig vilopunkt i den täta inramningen.
Att måla in stor förvaring i väggens kulör minskar dess tyngd och låter den smälta in i väggytan. Här gör färgvalet att den annars dominerande garderoben backar undan i hörnet. Detta ger i sin tur plats åt sängen, vars glesa spjälgavel i trä ritar linjer mot den plana väggen utan att stjäla mer volym från golvytan.
I ett rum dominerat av rätvinkliga möbler och raka hörn behövs ofta en avvikande form för att lösa upp stelheten. Den runda mattan under fotändan skär över golvplankornas riktning och drar in sängens fot mot rummets mitt, vilket förhindrar att alla linjer pekar rakt framåt.
Ljuset i rummet dras från två håll. Fönstret släpper in ett svalt dagsljus, medan den tända golvlampan i hörnet kastar ett varmt sken mot väggen och skapar ett tydligt djup i rummets mörkare del. För att hindra det aprikosa färgregistret från att sluka rummet helt, plockar den vita pufen upp fönsterkarmens krispiga vithet och placerar den intill den stoppade fåtöljen, samtidigt som fikusen på byrån bryter in med en mörkgrön komplementfärg.
Kategorier: sängar, ottomans, byråar, golvlampor, mattor