Rummets stora ljusinsläpp från vänster slår över golvet och bleker ut de redan ljusa ytorna. För att interiören inte ska upplevas platt i det starka motljuset krävs tyngd i form och struktur. Här är det ett fåtal mörka detaljer och en massiv textilvolym som håller kvar möblerna mot marken.
Det direkta solljuset från fönstret kastar långa skuggbildningar över sängen och gör mönstret tydligt. Det är denna skuggeffekt som ger det rosa överkastet dess djup; utan sidoljuset hade den matta kulören smält ihop med den släta väggen bakom. Textilens tjocklek bygger en visuell volym som tar upp kampen med den stora golvytan.
Ljusa rum med riktat dagsljus kräver ett element av hög ljushetskontrast för att blicken ska få fäste. Här gör den svarta halvan av det låga soffbordet det arbetet. Bordsytan ligger tätt mot golvet, men den mörka kulören skapar en tydlig gräns som hindrar sitthörnan från att sväva iväg i allt det ljusa.
Den rektangulära jutemattan samlar ihop ytan framför sängen och fungerar som ett golv på golvet. Mitt på denna strama ram står det runda bordet placerat som ett medvetet avbrott. Dess cylindriska form bryter upp golvplankornas och mattans raka linjer, medan träbrickan på toppen fångar upp sängbordets varma nyans.
Kategorier: soffbord, vaser, poufs, quilts